Sotas Klokskaper

Ett första intryck – nu har jag för första (andra, faktiskt) gången tvättat håret med rasullera och efterföljande surskölj.

Som jag mindes från den faktiskt första gången (över ett och ett halvt år sedan) så var det väldigt meckigt och omständigt.

Först ska rasulleran blandas till, och eftersom jag bara har gjort det en gång tidigare fick jag inte till någon bra konsistens – det blev alldeles för rinnigt och svårhanterligt.

Sedan ska ju också sursköljen göras i ordning. Den var betydligt enklare – jag kokade vatten och mätte upp mina örter och använde tekulor för enkelhetens skull.

Men sen. Sen blev det väldigt meckigt.

Görbart, men meckigt.

Leran rann lite överallt, och eftersom det trots allt inte är ett schampo så löddrar det inte – och det är vi så vana vid att det ”ska” göra att i alla fall jag nästan blev lite ställd och undrade hur tusan det ska kännas och fungera.

Min spontana tanke när jag stod där i duschen var att det inte alls kändes bra. När man tvättar med vanligt schampo, hårmask och balsam, blir håret så oerhört mjukt och följsamt.

Inte med detta. Håret kändes otroligt hårt och stelt, där i duschen. Det var nästan så jag övergav experimentet och tvättade det som vanligt.

Men jag kan vara rätt envis, och jag tänkte att det inte går att utvärdera om man inte går hela vägen.

Och här är vi nu.

När jag var klar gjorde jag som vanligt – gjorde en turban av den bomullsjersey jag använder till håret, lät den sitta ett par minuter. Sedan tog jag (ytterst) lite hårolja och applicerade i längderna för att stänga in fukten, och därefter flätade jag håret.

Jag har börjat fläta håret efter hårtvätt, eftersom jag vill att det ska ta lång tid på sig att torka. Av någon anledning tycker jag att håret blir bättre då.

Men håret kändes fortfarande inte bra, skall erkännas. Hårt, mer tovigt än jag vant mig vid.

Håret var nästan helt torrt när jag tog ur flätorna för att se hur det såg ut (vilket var runt åtta timmar eller så, senare). Döm om min förvåning när jag insåg att det faktiskt såg rätt bra ut.

Jag är dock tydligen byggd för att utmana ödet. Jag lät håret vara utsläppt när jag ställde mig på yogamattan strax efteråt, för att se hur det hanterade att jag blev varm.

Jag skulle ju kanske inte ha gjort det. Tursamt nog är jag ensam hemma att bry mig, för katten och hunden skiter fullständigt i hur jag ser ut. Jag är vackrast på jorden i deras ögon, oavsett. 😀

Näh, fi fan. Det var ingen höjdare. Håret hade hunnit bli betydligt lockigare, vilket innebär att lockarna åt upp en bit av längden.

Men jag tycker att håret känns bättre, nu när det har torkat.

Det bara ser inte klokt ut, i alla fall inte än.

I morgon ska jag olja hårbotten, och tills dess får håret vara i flätor. Vi får se om håroljan gör någon skillnad. Jag hoppas det, för som jag såg ut efter yogan är inte såsom jag vill se ut.

Jag kommer att göra det här tills den rasullera jag har hemma tar slut. Tror att det kommer att ta en stund eller två innan jag hittar ett bra sätt att göra det här på, där jag känner mig nöjd på alla sätt.

Och gillar jag inte rasulleran i slutänden, så finns det andra alternativ. Jag har tittat på schampokakor, men också på andra varianter av lera och liknande.

Än så länge känner jag mig något osäker på just rasulleran, men vi får se. Jag ska experimentera litegrand och se om det gör någon skillnad.

Förr eller senare kommer jag att hitta ett alternativ som fungerar, som inte blir alltför drygt att hålla på med, och där jag känner mig nöjd med resultatet.

Jag hade inte förväntat mig att den här processen skulle sätta igång redan. 😀 Det gör ingenting, men i mitt huvud skulle det ha dröjt runt ett år till.

Men vad tusan. Nu när jag har satt igång tänker jag låta det hända såsom det vill.